Belysning som ska hindra en från att se ens blodkärl. En pulserande känsla. Värme. Helhet. Jag pratar inte om heroin. Känslan av mina fingrar som glider över knapparna. Det här är inte att anstränga sig. Mina tankar glider från en sak till en annan utan smärta och utan ångest. Spänningen i mitt huvud känns inte för som ett problem just nu. Är det så här det känns att vara nöjd? Klockan är 12.21. Jag ses min kurskamrat öppna en burk med läsk. Pepsi. Han är lite överviktig. Han verkar väldigt trevlig. Han läser sci-fi när möjlighet ges. Han är gift när bor i Eslöv. En vanlig människa. Ryggraden av detta land. Han hittar säkert jobb hur lätt som helst. Man kan lita på honom. Han är allt jag inte är. Dags att köra truck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar