Jag brukar tänka att det är upp till mig själv att förlåta mig och upp till naturen (läs gud om du vill) att straffa eller belöna mig. Jag är som jag är för jag inte kan vara något annat. Jag spelar med de korten som jag har blivit tilldelad. Vad föder medvetenhet i en människa? Vad hindrar mig från att vara medveten? Hur slutar jag straffa mig själv och börja förlåta mig själv? Meditation, kanske? Men kommer inte det naturligt? Jo. Kan jag pressa från det? Nej. Kan jag försöka? Ja. Gör det någon nytta? Nej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar